Spanska skatteverkets AI: vad den redan gör i inkomstdeklarationen och bolagsskatten, och varför sekretessen påverkar den skattskyldige

Spanska skatteverket (AEAT) överväger inte om man någon gång ska använda artificiell intelligens. Man använder den redan, i stor utsträckning, i inkomstdeklarationskampanjen (Renta), i kontrollen av bolagsskatten (Impuesto sobre Sociedades) och i själva planeringen av vem som ska granskas. Debatten som har uppstått gäller inte om dessa verktyg bör användas, utan något annat: att verket inte förklarar hur det går till och att en pågående reform syftar till att förstärka sekretessen kring dessa system, just när regelverket för artificiell intelligens och den senaste rättspraxisen pekar i motsatt riktning.

Vad spanska skatteverket redan gör med artificiell intelligens

Det vardagligaste exemplet finns i inkomstdeklarationen (Renta). Verket självt har förklarat att dess system i Renta WEB analyserar de ändringar som den skattskyldige gör i det förifyllda utkastet. Om man ändrar en ruta som redan var ifylld med skatteuppgifterna, till exempel genom att minska en inkomst, upptäcker systemet det och visar en varning, eftersom det tolkar att det kan röra sig om ett ofrivilligt eller avsiktligt fel. Att pröva belopp och justera rutor är därför inte något som går obemärkt förbi.

Användningen sträcker sig till skattekontrollen som helhet. Årsplanen för skatte- och tullkontroll 2025 (Plan Anual de Control Tributario y Aduanero), antagen genom beslut av den 27 februari 2025 och publicerad i Spaniens statstidning (BOE) den 17 mars 2025, inkluderade uttryckligen studiet av projekt för att tillämpa artificiell intelligens inom verkets olika områden. Planen för 2026, publicerad i BOE i mars 2026, har fördjupat denna linje, med prediktiva modeller, massanalys av data och algoritmer för urval av skattskyldiga inriktade på de profiler som har störst sannolikhet för bristande efterlevnad. Bland de beskrivna tillämpningarna kan nämnas:

• Upptäckt av återkommande fel. Utifrån rättelser från tidigare år identifierar systemet skattskyldiga som kan göra om samma fel i vissa rutor, ofta egenföretagare som inte redovisar hela sina intäkter.
• Bolagsskatt. Kontrollen förstärks av incitament med inverkan på skatten att betala, såsom avdragen för forskning, utveckling och innovation (I+D+i), och av användningen av instrumentella bolag för att leda över personliga kostnader eller dölja inkomster, samt av den korrekta tillämpningen av skattebefrielsen i artikel 21 i Ley del Impuesto sobre Sociedades (lagen om bolagsskatt).
• Massutbyte av data. Uppgifter från banker, digitala plattformar som rapporteras enligt DAC7-direktivet, register och konsumtion jämförs med det som deklarerats. Turistuthyrning och icke-bosatta får särskild uppmärksamhet.

Det är värt att understryka en nyans som verket självt påminner om, och som ger balans åt frågan: artificiell intelligens är inte den sista beslutsinstansen. Varje åtgärd är underkastad mänsklig tillsyn. Dessa verktyg bistår, varnar och prioriterar, men fastställer eller sanktionerar inte på egen hand. Referensramen är spanska skatteverkets strategi för artificiell intelligens från 2024, inom ramen för bestämmelserna i artiklarna 85 och 96 i allmänna skattelagen (Ley General Tributaria).

Problemet: en artificiell intelligens som inte förklarar sig

Detta scenario påverkas av lagförslaget om en organisk lag för god användning och styrning av artificiell intelligens (Proyecto de Ley Orgánica para el buen uso y la gobernanza de la inteligencia artificial), som anpassar förordning (EU) 2024/1689 och som publicerades i Cortes Generales officiella tidning (Boletín Oficial de las Cortes Generales) den 12 juni 2026. Dess första slutbestämmelse ändrar artikel 116 i allmänna skattelagen.

I dag nöjer sig den artikeln med att säga att skattekontrollplanen är hemlig, även om dess allmänna kriterier får publiceras. Reformen utvidgar denna sekretess till de automatiserade, algoritmiska och AI-baserade system som används mot skattebedrägeri, så att denna information inte skulle vara föremål för offentlighet eller allmän åtkomst och inte heller skulle delges de skattskyldiga eller organ som inte arbetar med skatteadministrationen. Resultatet är en förstärkt sekretess kring hur dessa verktyg fungerar, just när deras vikt vid urvalet av granskningar är som störst.

En motsägelse med själva regelverket för artificiell intelligens

Paradoxen är uppenbar. Den norm som skyddar sekretessen är samtidigt den som införlivar EU:s förordning om artificiell intelligens, vars uttalade syfte är en pålitlig, etisk, transparent och människocentrerad artificiell intelligens. Medan förslaget ålägger den privata sektorn ett krävande system av efterlevnad, dokumentation och sanktioner, reserverar det ett utrymme av ogenomskinlighet för skatteförvaltningen.

Det är denna kontrast som har fått Asociación Española de Asesores Fiscales (spanska skatterådgivarföreningen, AEDAF) att den 24 juni 2026, genom sitt observatorium för de skattskyldigas rättigheter och garantier, skicka förslag till ändringsförslag till de parlamentariska grupperna. AEDAF avvisar inte användningen av artificiell intelligens, som föreningen anser vara användbar mot bedrägeri. Det föreningen kritiserar är att främjandet av ett falskt sken av transparens står i direkt konflikt med förordningens mål om styrning, och att en så omfattande sekretess skulle kunna lämna själva profilerings- och riskurvalssystemen utanför det offentliga registret, och därmed utanför granskning.

Högsta domstolens ställningstagande: algoritmisk transparens

Debatten är inte teoretisk. Högsta domstolen (Tribunal Supremo) har redan fastställt rättspraxis om algoritmisk transparens. I dom 1119/2025 av den 11 september 2025 (BOSCO-målet) erkände förvaltningsdomstolskammaren (Sala de lo Contencioso-Administrativo) rätten att få tillgång till källkoden för en tillämpning inom förvaltningen som på ett automatiserat sätt avgjorde beviljandet av en förmån, och förpliktade staten att tillhandahålla den.

Domstolen resonerar att förvaltningen, när ett automatiserat beslut påverkar rättigheter, måste lämna den information som behövs för att förstå hur det fungerar, vilket kan gå så långt som att kräva tillgång till källkoden för att kontrollera att systemet överensstämmer med den norm det ska tillämpa. Den avvisar att immateriell äganderätt, säkerhet eller sekretess, som åberopas generellt, räcker för att motivera total ogenomskinlighet, och knyter den algoritmiska transparensen till principen om tillgång till offentlig information och till domstolarnas kontroll av förvaltningen.

Målet gällde en social förmån och inte en skatt, och domstolen själv påminner om att tillgången ska vägas in från fall till fall. Men den riktning den anger är otvetydig: ogenomskinlighet kan inte vara huvudregeln när en offentlig algoritm villkorar rättigheter. Det är svårt att förena det ställningstagandet med en reform som förstärker sekretessen kring spanska skatteverkets system.

De rättigheter som står på spel

Själva kärnfrågan, den som AEDAF och en del av doktrinen identifierar som ett möjligt åsidosättande av rättigheter, vilar på etablerade principer i vår rättsordning:

• Motiveringen av beslut. Ett skattebeslut måste förklara de omständigheter och grunder som det bygger på (artikel 103.3 i allmänna skattelagen och artikel 35 i lag 39/2015). Det som man inte känner till kan knappast bestridas.
• Rätten till ett effektivt domstolsskydd i artikel 24 i grundlagen och domstolarnas exklusiva behörighet i artikel 117: den yttersta kontrollen av lagligheten ankommer på domare och domstolar, som inte kan hållas utanför genom en absolut sekretess.
• Tillgången till offentlig information som erkänns i artikel 105.b i grundlagen, själva navet i den ovan nämnda rättspraxisen från Högsta domstolen.
• Dataskydd och likabehandling, relevanta när urvalet bygger på behandling av personuppgifter och kan innehålla snedvridningar.

Vad det innebär för den skattskyldige

Den praktiska slutsatsen beror inte på hur ärendet avgörs. I inkomstdeklarationen bör man gå igenom skatteuppgifterna innan man godkänner utkastet och inte ändra rutor utan dokumentationsunderlag som motiverar ändringen. I bolagsskatten är samstämmigheten i informationen, den korrekta styrkningen av avdrag och incitament och bolagsstrukturernas verkliga substans det bästa försvaret mot en kontroll som i allt högre grad styrs av dataanalys.

För dem som har ekonomisk verksamhet, betydande förmögenhet eller kopplingar till flera länder är kravnivån högre, eftersom det är profiler med större sannolikhet att pekas ut av ett riskbedömningssystem. I dessa fall gör specialiserad skatterådgivning det möjligt att förutse risker, ordna dokumentationen och svara med skärpa på spanska skatteverkets (AEAT) förfrågningar, både för bosatta och för icke-bosatta.

Slutsats

Att spanska skatteverket använder artificiell intelligens är legitimt och, vid det här laget, oundvikligt. Problemet är inte verktyget, utan dess ogenomskinlighet: att hålla hemligt hur man avgör vem som ska granskas är svårt att förena med den AI-lagstiftning som eftersträvar precis det motsatta och med det ställningstagande som Högsta domstolen redan har gjort. Medan förslaget fortsätter sin behandling är den försiktiga rekommendationen till egenföretagare, bolag och privatpersoner att stärka ordningen i dokumentationen och kvaliteten på sina deklarationer, så att varje kontroll kan mötas från en stark position.

---

info@vicensadvisors.com · +34 669 684 686 · www.vicensadvisors.com
Mallorca · Manacor

Detta innehåll är av enbart informativ och upplysande karaktär. Det utgör inte professionell rådgivning och ersätter inte den individuella analysen av varje fall. Tillämpningen av regelverket förutsätter en individuell prövning av de föreliggande omständigheterna.

© Vicens Advisors, S.L. Alla rättigheter förbehållna. Helt eller delvis återgivande av detta innehåll, oavsett medel eller förfarande, är förbjudet utan titelinnehavarens uttryckliga skriftliga tillstånd. All obehörig användning utgör ett intrång i immateriella rättigheter enligt gällande lagstiftning.